FRÅGOR & TIPS

Vanligaste missförstånden i korthet

Vilka tesorter kan jag använda?

När är kombuchan klar?

Kan man prova att söta teet med honung?

Kan jag brygga i ett keramikkärl?

Kan jag brygga kombucha av en köpt flaska?

Varför blir det inte kolsyrat?

Kan alla dricka kombucha?

Är kombucha verkligen så hälsosam?

Hygienen

Bottensatsen och det bruna som flyter runt

Min scoby ser konstig ut och det luktar starkt

Mögel

Temperaturkänslighet

Hållbarhet

Varför är texten på engelska när man kommer till kassan?

Googlar du om kombucha kommer du hitta många olika tips och råd varav en del tyvärr är helt felaktiga. Här listas några av de vanligaste.

•Nej, du måste inte ha en “Scobysvamp”, “kombuchamamma” eller ytkultur när du ska starta din bryggning. Jag lovar. Däremot behöver du en frisk och syrlig startkultur.

•Många hävdar att det går att göra bra kombucha med vitt eller grönt te. Man kan absolut brygga på det om man gillar smaken, eller vill experimentera, men flera av dom nyttiga syrorna kommer helt enkelt inte att bildas. Det blir svårt att brygga vidare på andra tesorter och få en utvecklad och nyansrik kultur. Om du provar så jämför smaken! Många tycker det är gott och roligt med omväxling. Men spara lite startvätska gjord på svart ekologiskt te så att du kan ha kvar en bra grundkultur. Det går inte att ändra tillbaka till svart te och få samma egenskaper efter att man kört några batcher med andra tesorter. Mikrober och syror som förlorats bildas inte igen.

•Ett annat felaktigt påstående är att man kan få till ny startvätska efter en vecka eller tio dagar. Det fungerar inte. Den har inte hunnit mogna och utvecklas tillräckligt på så kort tid, så vänta närmare tre veckor eller upp emot fyra om du skall använda din bryggning som startvätska. Undantag om du skulle ha väldigt varmt hemma, då kan man få fart på kulturen ganska så snabbt. Smaka så känner du själv hur pass sur den är.

•Inte heller går det att starta en frisk kombucha från en köpt flaska. Den är helt enkelt för svag. Det kommer att bildas en ytkultur men smaken blir urvattnad och de nyttiga syrorna och antioxidanterna är få. Det känns tråkigt att många försöker i tron att det blir en potent och hälsosam dryck.

Det är ju inte av elakhet tipsen dyker upp, utan helt enkelt okunskap. Klart att det är lockande att sätta igång direkt, och billigare såklart än riktig startvätska. Men dumt att slösa tid på en lösning som inte ger önskat resultat.

•Sist men inte minst har vi frågan om att buteljera på glasflaskor. Så klart är det snyggare än PET. Och man slipper använda plast som många vill undvika. Men det är inte värt det. Har man en livfull, mogen kombucha så finns risk att glaset sprängs med allvarliga olyckor som följd. Chansa inte.

Det traditionella sättet att göra kombucha är med svart te från tebusken Camellia Sinensis och det ger säkrast och bäst resultat. Många provar också vitt eller grönt te men de nyttiga organiska syrorna blir färre och efter en tids bryggning utarmas kulturen, men självklart är det upp till var och en att testa. Dock avråder vi från te som Earl Grey som innehåller bergamottolja. Inte heller ska man använda örtteer eller andra smaksatta teer då dom riskerar att förstöra kulturen och mögla. Ekologiskt te är absolut bäst för att slippa dricka te från besprutade planteringar. De ekologiska teérna har också behållit fler näringsämnen så att kombuchan utvecklar en bättre smak och syrlighet. Ekombucha startvätska är alltid brygd på utvalt KRAV-ekologiskt svart te. Det är också samma te vi säljer i butiken, så du kan känna dig trygg från början.

Nedan ser du en illustration över kombuchacykeln. Kombuchan är drickbar från dag ett men då såklart väldigt söt och outvecklad, men redan efter dag fem-sex kan man antingen börja tappa ur och ta sig ett glas eller börja den andra fermenteringen dvs buteljera på flaskor och smaksätta med valfria bär och frukter. När ytterligare några dagar har gått då kombuchan fått stå framme och blivit “pyst” dvs luftad varje dag har den både utvecklat mer smak och syror plus förhoppningsvis fått upp en trevlig dos med kolsyra. Ju längre man väntar desto surare (och nyttigare) blir drycken. Dock är den nästan odrickbar i slutet av cykeln och smakar mest vinäger. Det är då den ska bli startvätska och cykeln börjar om.

Honung är bakteriedödande och kan störa kulturbalansen i kombuchan. Agavesirap, råsocker och brun farin kan också störa balansen och ge varierande resultat. Vi rekommenderar därför bara vitt socker. Gärna ekologiskt. Självklart kan man experimentera och testa olika sötningar, det kan fungera bra åtminstone några gånger, men tänk på att spara lite “ursprunglig startvätska” ifall du tycker att smaken på din kombucha försämras med tiden.

Vissa metaller (dock inte rostfritt stål) eller keramik kan läcka kemikalier så använd alltid glas för att vara på den säkra sidan.

Det är nog möjligt att brygga en kombuchaliknande dryck på en redan buteljerad flaska från butiken. Men med tanke på att det ju inte är en sur och stark startvätska man brygger på så får man en utarmad och svag dryck. Oftast lyckas man få till en ytkultur men tyvärr består den mest av avfallsprodukter från överlevarbakterien acetobacter xylinum. Då blir det svårt att få en lika nyanserad hälsosam och god kombucha som den du brygger från en stark och mogen startvätska. Det är ju synd att lägga ner tid på något som ändå inte kommer att ge ett bra resultat.

Ibland kan kolsyrningen gå trögt. Häll upp kombuchan ända upp till kanten av flaskan så att syret minimeras. Då tvingas bubblorna in i drycken. Vänta några dagar till eller prova att hälla i en tesked socker, söta körsbär, ananas eller russin vid buteljeringen. Då brukar det få fart. Ingefära bildar också mer bubbel. Glöm inte lufta flaskorna varje dag. Även om du brygger i PET-flaskor kan de spricka. Olyckan blir ju inte så stor om man jämför med glas som splittras, men det är ju tråkigt med allt kladd att torka upp plus att man går miste om den goda drycken.

Om du väljer att ha dina flaskor i kylen så tänk på att det kan fortsätta att bildas kolsyra, så eventuellt behöver du lufta dem även i kylskåpet. Dock brukar utvecklingen av kolsyra upphöra vid kylning. Kläm lite på flaskan och se vilket motstånd den har. Ger den efter och känns lite mjuk är det ingen fara. Eftersom kombucha innehåller vildjäst kan man aldrig riktigt veta i vilket stadie i kolsyrningen den befinner sig i. Det är inte ovanligt att vissa flaskor blir mer kolsyrade än andra från samma bryggning. Det kan bero på olika smaksättningar eller att du fått med mer jäst just i den flaskan.

Enligt livsmedelsverket är det generellt inga problem att äta/dricka mjölksyrade (fermenterade) livsmedel när man är gravid.

Den lilla alkoholhalt på ca 0,5 % (anses alkoholfri) som finns i kombucha är likvärdig med kefir eller filmjölk.

En del personer har känsliga magar, därför brukar man råda att börja med någon liten shot för att se hur magen reagerar.

Kombuchan har alltid använts i hälsosyfte. Googla gärna för att bilda dig en egen uppfattning.

Dom organiska syrorna och aminosyrorna är nyttiga liksom de höga värdena av b-vitaminer och antioxidanter. Söker man på nätet finns mängder av hälsorapporteringar men väldigt få riktiga studier har gjorts på människor.

Var noga med hygienen när du gör din kombucha. Tvätta händerna noggrant och skölj av ordentligt med vatten efteråt. Redskap du använder ska vara väl rengjorda och lämna inte kvar något diskmedel som kan förstöra kulturen helt. Använd en kökstång för att fiska upp ytkulturen (“scobyn”) om du vill slänga den mellan bryggningarna.

Du behöver inte diska ur din glasbehållare efter varje gång. Fyll bara på med nytt sötat te över din startvätska. Egentligen räcker det med en noggrannare rengöring några gånger om året. Glasbehållaren kan behöva sköljas ur med vatten och tappkranen spolas igenom där det ibland fastnar lite restprodukter.

Det bildas jästkultur i kombuchan. Det kan se ut som långa strängar eller mörka klumpar som flyter runt, men oftast ligger de stilla på botten av glaskärlet. Låt dem vara kvar. Det är samma näringsjäst (B-jäst) som folk betalar dyra pengar för i torkad variant i hälsokostbutiken. De bidrar dessutom till kolsyrningen när du gör din andra fermentering och ska hälla upp på flaskor. En del tycker det ser äckligt ut, häll upp försiktigt då så det blir kvar i botten av flaskan. Andra rör om eller skakar lite så att de får i sig all den fina näringen.

Din ytkultur (“scoby”) kommer troligen att se lite konstig ut. I början är den ojämn och bubblig och kan skifta i färg och form. Den kan bli hålig och ojämn men det är helt normalt. Flyttar du runt burken eller håller upp den för att se hur den mår ibland så kommer den med största sannolikhet få en ojämn form. Ibland glider den upp och börjar torka mot glasväggen. Men den blir inte sämre för det. Den kan vara brunaktig, ljusrosa lite gul eller blågråaktig. Dom flesta nybörjare oroar sig för sin ytkulturs utveckling och den kan se väldigt olik ut från den ena gången till den andra. Det luktar också en aning vinäger om din kombucha och det är precis som det ska.

Det är mycket sällsynt att det bildas mögel på din kombucha. PH-värdet i Ekombuchas startvätska är så pass surt att du egentligen inte behöver oroa dig. Din kombucha ska ha under 4 i PH-värde.

Dock finns det några faktorer som spelar in. Ha inte möglande frukt i närheten för att undvika spridning till din kombucha. Det sägs även att man inte ska ha krukväxter närmare än en meter pga sporer från jorden. Smakar eller luktar din bryggning illa eller blir möglig är det bara att slänga och börja om med ny startvätska. Kom ihåg att din ytkultur kan se väldigt olika ut från gång till gång. Skulle oturen vara framme så ser oftast möglet ut som avgränsade mörka cirklar täckta av mörkt ludd. Här hittar du lite bilder på kombucha som är helt frisk att jämföra med dessa bilder där det uppstått mögelskador. Sköter du bryggningen rätt och har täckt öppningen med tätvävt tyg som hindrar mögelsporer, plus har normal rumstemperatur och du varit noga med hygienen så bör det inte gå fel. Tänk också på att inte hälla i ljummet te. Det ska vara helt avsvalnat till rumstemperatur.

Var noga med att låta ditt te bli helt svalt innan du fyller på din startkultur. Det är lätt hänt att man häller över när den känns ljummen. Men vänta till den är rumstempererad.

Nånstans mellan 20–28 grader fungerar bra för bryggningen men idealtemperaturen för kombuchan är 25–26 grader. Processen går långsammare vid låga temperaturer. Och snabbas upp vid varmare grader. Mycket över 30 klarar dock inte kombuchan.

Om du beställer Ekombucha startvätska och har din brevlåda utomhus så försök hämta in den så fort som möjligt vintertid (eller i högsommarvärme). Startvätskan mår inte bra av höga temperaturväxlingar. Den klarar några dygns minus, men inte under ca10 minusgrader.

Bäst är att sätta igång din bryggning bums när du beställt, men den håller sig i ca två veckor i rumstemperatur, dock är risken stor att jästen gör så att påsen sväller upp som en ballong. Det fungerar fint att förvara vätskan i kylen i upp till tre–fyra månader. Men som sagt ju förr den används desto bättre eftersom många av bakterierna och de organiska syrorna minskar och utarmas i långvarig kyla.

Kombucha är en färskvara för att man ska kunna ta del av alla nyttiga ämnen. Din färdigbryggda och buteljerade kombucha kan hålla över ett år i kylskåpet, men vi rekommenderar att dricka den inom en vecka. Smaken förblir god och den blir inte “dålig” med tiden, men de hälsosamma egenskaperna avtar långsamt.

Många som brygger kombucha tappar direkt ur kranen redan från fem-sex dagar och sedan fortsätter man tills det är dags att fylla på med nytt sötat te, dvs man hoppar över buteljeringen (F2).

Ekombuchas startvätska bör helst tillsättas te och socker så snart som möjligt. Om du vill fortsätta att brygga så tillsätt nytt sötat te inom en månad helst, sen kan den bli för sur och oduglig att brygga på.

Programmet som hemsidan är gjord i finns ännu inte med svensk text vid utcheckningen. Hoppas det går bra ändå. Lovar att ändra så fort systemet uppdaterats!